igår hoppade jag och victor ner i ett bad runt 23:45. skulle jag vara
själv skulle jag aldrig ha en tanke på att ta ett bad mitt i natten. hur
kommer det sig att tiden bara flyger iväg när man är med någon
 man tycker om så himla mycket? hur kommer det sig att
 jag kan sakna honom bara någon timme efter
 han gått? då man vart med han en hel 
helg till exempel.
 

finns nog bara ett svar på
denna fråga, tror jag:

K Ä R L E K